Holaaaa bloggis-kompisar!! Som rubrikern säger har jag ett riktigt härligt flyt i plugget nu. Allt känns så bra och lekande lätt. Igår skickade jag in Geografin, nu precis skickade jag in Kultur och Idéhistorian och har ägnat eftermiddagen åt att öva in mitt tal som jag ska hålla imorgon och som jag nu kan nästan utantill! Det är skönt att ha skickat in K&i-historian för alla i klassen hetsar om allt som ska vara med och att det måste vara si och så långt. Får panik för jag känner mig nöjd med min text och kan verkligen inte skriva mer. Därför får den vara som den är och är nu inskickad. Sköööönt!
          Fick lite synpunkter på mitt manus till talet imorgon på svenskan. Läraren tyckte att jag skulle göra en massa ändringar och använda mer retoriskamedel och så vidare. Vi hade lite olika åsikter när det kom till det så vi diskuterade ett tag hurvida de ändringarna var viktiga. Jag hävdar att jag använder flera retoriska grejsimojser i mitt tal och att slänga in fler vore bara att förstöra innehållet. Då skulle själva meningen med talet hamna i skymundan och talet skulle bli en text med bara en massa retoriska grejsimojser. Okej kanske inte, jag förstår henne en aning. MEN jag tycker det är så tråkigt att skolan (iallafall i detta fallet) fokuserar mer på att man ska tillämpa alla teorier så mycket som möjligt än att faktiskt skriva bra tal. Bara för att ett tal har både allitteration och anaforer behöver inte det betyda att det är ett bra tal. Skummade precis genom ett av Olof Palmes tal, ett av hans kändare, och det innehöll (bannemej!) inte fler retoriska begrepp än vad mitt gör. Ändå räknas Olof Palme som en av Sveriges bästa talare genom tiderna. Jag säger inte att retorikens teorier och dess begrepp är helt att förkasta - jag menar bara på att lagom är bäst, svensk som jag är. Äh skitsamma. Jag ska hålla mitt tal som det är imorgon för jag är nöjd med det. Sen får hon ge mig vilket betyg hon vill för jag känner att jag nått dit i skolan nu att jag gör sakerna för min egna lärdom och inte betyget längre. 
         Nu när jag ligger i så god fas med plugget och har sånt flyt gör det att jag kan ta det lugnare, göra saker i god tid och planera mitt plugg. Har blivit så sjukt mycket effektivare dessa dagarna vilket är mycket skönt för då kan jag göra andra, roligare, saker med gott samvete. Till exempel lyssna på P3 dokumentär heheheh. Idag lyssnade jag på endast ett avsnitt! Men det var valt med omsorg. Det handlade om Franco-regimen och var mycket lägligt eftersom att vi lär oss om "la reconquista" på kultur och idé-historian. La reconquista är myten om att spanjorerna lyckades återerövra spanien från muslimerna, göra det kristet och ena Spanien. Detta är vad alla spanjorer får lära sig är sanning men vi får lära oss att det är en myt eftersom att forskare och professorer lyckats bevisa att så var inte fallet. Dels var Spanien aldrig Spanien innan morerna (muslimerna/araberna)  kom till den iberiska halvön och därför finns det inget att återerövra. Men att de kristna/katolikerna uppe i norra Spanien förde en gemensam kamp mot de onda morerna som gjort landet ont var en bra historia för Los reyes católicos att berätta för folket. Den historian rättfärdigade deras handlingar, de tvingade bort muslimerna för att göra spanien helt katolkskt. Denna historian togs sedan upp igen av Franco och förstärktes. Han använde dock morerna som legosoldater och fick dem att strida på hans sida genom att säga att kampen var deras gemensamma mot de otrogna. Det är iallafall vad jag läst idag och allt (undervisningen, podden och böcker) har vävts ihop till ett allt fylligare kunskapsnät om Spaniens historia och varför det är som det är idag. Dock lever myten kvar eftersom det var vad som lärdes ut under Francos tid och sedan har de lärt det vidare även till de som inte levde under Francos tid. Jag frågade lite försiktigt min värdfamilj om det men kunde inte avgöra vilken verision de har och vågar inte direkt fråga så mycket mer om det eftersom det tydligen kan vara lite känsligt. Det har ju blivit en del av den spanska identiteten och att som utlänning börja protestera mot den och säga att man får lära sig något annat är kanske inte så välkommet och uppskattat om det är deras verklighet som de är övertygade om. 
          Sitter just nu i soffan och chillar med värdisarna. Kollar lite halvt på Champions league matchen Chelsea - PSG. Zlatan zoomades in och min värdbror utbrast "vad ful han är!" och frågade sen om inte jag tyckte att han var ful, jag svarade nej, han frågade om jag tyckte han var snygg, jag svarade nej, han frågade om han såg normal ut, jag svarade nej. "Vad är han då?" frågade min värdbror, varpå jag svarade "han är Zlatan helt enkelt!". Detta fick som följd att min andra värdbror googlade "de snyggaste männen" och visade mig då bilder på Taylor Lautner och Zac Efron för att jag skulle förstå hur snygga killar såg ut. Hahhaha okeeeej... Min ena värdbror frågade mig dessutom precis vem Olof Palme var!! Omg har väntat länge på den frågan, tur för honom att språket är ett lite för stort hinder för annars hade jag berättat aaaaaallt för honom ;-)
          Har det ganska lugnt här i soffan, till skillnad från middagen för en dryg timme sedan. Det var värsta kaoset! Dani hade lagat pizza och brorsorna var fett taggade på detta... fram tills de upptäckte att det var små bitar blomkål i degen. Det var lika med världens undergång för dem osm inte äter grönsaker och de grät, skrek och vädjade till mig om att äta upp deras mat i smyg. Asså det var verkligen kaos och jag hamnade mitt i det för min värdpappa sa att vi skulle säga till dem att det inte alls var blomkål, utan tofu! Så där fick jag sitta och försöka ljuga, spela dum och försöka att hålla mig för skratt. Dani skrattade mest, Hugo och Sam grät mest. Men det tillhör knappast ovanligheterna här. Spanjorer visar verkligen mer känslor och kombinera det med att barnen är ganska bortskämda så får ni en ganska kaosig verklighet. Jag börjar tro att barnen här lever efter devisen att "three cries a day keeps everything you fear away", för de gråter verkligen hela tiden och för ingenting. Blev så irriterad på dem stundtals under middagen även om det vara ganska roligt ibland. Vill ebara skrika åt dem att äta den jävla maten för så farligt kan det inte vara och de har ju inte ens smakat det?! Känner mig lagom kaxig då jag smakar/äter allt som ställs fram på bordet nu oavsett om jag gillar det eller ej och tycker därmed att mina värdbröder var sjukt fåniga som höll på och vägrade äta det. Men säg inte det till mamma, får hon reda på att jag blivit så hårdhudad här vet man aldrig vilken mat hon ställer fram när jag kommer hem...
          Nä, jag borde nog gå och lägga mig snart. Är sugen på att kolla på tv varje kväll men allt drar ut på tiden så jag hinner ju aldriiiiig :-( Vill nog läsa igenom mitt tal lite till FÖR ATT DET ÄR SÅ BRA! Nä skoja bara, såå bra är det inte men det är iallafall inte dåligt bara för att jag inte har anaforer i var och varannan mening. Är fett taggad inför att hålla det imorgon för jag äääälskar att hålla tal!!!! Morgondagen har därför mycket goda förutsättningar att bli lika rolig som denna dagen varit. Jag skrattar så mycket här. Det är galet så mycket jag skrattar. Finns så många människor i mitt umgänge här som är så sjukt härliga och roliga att jag ibland typ dör av skrattkramp. Idag höll, jag, Elsa, Frida och Sandra på och tönnade oss efter skolan på väg till bussen. Vi skrattade åt allt och ingenting, sjöng och körde en massa "klappa-händerna-lekar" från förr. Det var sjukt kul och de är typ anledningen till att mna verkligen längtar till nästa dag här, för man vill bara skratta mer!
          Nej nu är det nock. Voy a la cama. Hasta luego y buenas noches!
 
Nos vemos en Madrid
 
Emma Torres
 

Kommentera

Publiceras ej